One of the co-founders of Expo Sweden; Tobias Hübinette, wrote in 1996 (Creol no 1 1996 and “Svartvitt”):

Rekommenderat
Jag har snart läst hela numret av Creol. Den är otroligt intressant och innehällsrik. och jag kommer att rekommendera mina vänner att köpa den.

Sima Zahrai, Kungsängen Red: Tack

Fel
Hej Creol och tack för en bra tidning. Sä bra, faktiskt, att hustrun och jag kom hem med varsitt,nummer samma dag. Bäda dock behäftade med samma tryckfel i den spännande artikeln om Channa Bankier. Finns det exemplar utan tryckfel skulle jag gärna vilja ha ett i stället för detta som jag skickar i retur.
Anders Klintevall, Vällingby
Red:
Ja, det blev ett elände i en del av vär upplaga, vilket vi beklagar. Nägra felfria exemplar finns ej, dock en färdig- tryckt rättelse (som gätt ut i de flesta exemplaren) som vi skickar till Dig och alla andra missnöjda som vi ber att höra av sig till Creol, Box 9004, 102 71 Stockholm.

Malcolm X
Att känna eller t o m tycka att den vita rasen är underlägsen pä alle upptänkliga plan är naturligt med tanke pä dess historia och nuvarande handlingar. Lät den Vita rasens västerland gä under i blod och lidaride. Leve det mängkultu- rella, rasblandade, och klasslösa ekologiska samhället! Leve anarkin!

Tobias Hübinette (adopterad frän Korea), Uppsala

Red: No comments.

CREOL 4

Paris
Utvecklingen i Paris är intressant. Jag tror att ett skäl (att väldsmusiken utvecklats just där) är att de afrikanska invandrargrupperna med enhetlig kultur, är stora nog att utgöra publik till sina hemregioners stjärnor och tillräckligt etablerade för att dessutom "spilla över" till samhället i övrigt.

(Stockholm har enastäende turkiska och kurdiska artister som ofta är ute och spelar, men bare för sina landsmän).

Man ska heller inte underskatta det officiella ekonomiska stöd afrikansk musik fätt i Frankrike- ocksä inom detta fält är förre kulturministern lack Lang en hjälte.

Klas Gustafson, musikjöurnalist, Stockholm
Red:
Marita Ulvskog som hjälte för den Sverigeturkiska musiken? Vi fär väl se. Men häll öronen öppna. Snart dyker den förste rapartisten upp med en tur- kisk zoumavirtuos frän den egna föror- ten. Och dä...

Mediaröster
"Färgstark och engagerande".
Kulturnytt, Pl

"Välmatat och roligt nummer. Men skrämmande kan det knappast vara för andra än inbitna främlingsfiender. Kritiska reportage och hotbilder fär man leta efter. Creol satsar pä positive budskap".
Dagens Nyheter

"Vem är redd för Malcolm X ?" "Mängkulturell är ett bra ord som inne- bär att man slipper tala klarspräk. (...) Därför fyller man tidningen med flotte bil- der av framgängsrika, vackra och hippa invandrare av nägon generation. Det enda som'mig veterligt förenar dem är vad de inte är - vita"
Idag

"Mycket rap-musik blir det" "Tidskriften päminner inte sä lite om en välmenande anti-rasistisk informations- broschyr frän statens ungdomsräd" Göteborgsposten

"Kaxigt och mängkulturellt" "Tidningen lyckas nä ut till bäde invandrare och svenskar. Den uppmanar invandrare att äterövra det offentliga rummet och uppmanar svenskarna att ta tillvara pä den rikedom som häller pä att gä förlorad genom den offer- och medlidande attityd gentemot invandrare som varit förhärskande".
Arbetaren

Red: En övervägande välvillig media- uppmärksamhet, men ocksä en undran över vad vi egentligen vill med värt "'märkliga" initiativ: den "glassiga" for- men, bristen pä programförklaring. Kan möjiigen svärigheten för vissa recensen- ter att förstä sig pä Creol hänga sam- man med~,att de - osg"veterligen - är svenskar som saknar personlig erfaren- het av de frägor vi skriver om?

För de medverkande i värt magasin har det "mängkulturella" inte mycket gemensamt med de politiska floskler som vissa tycks förknippa oss med. För oss är det en sammansatt, högst pätag- lig och vardaglig erfarenhet Det är den erfarenheten vi ser som vär uppgift att försöka gestalte och reflektera över i CreoL Som subjekt och inte som objekt.

Tilbage til PET - Politiets Efterretningstjeneste - muhamedanernes værn mod danskerne?